Att nå ut med kunskap och kulturarv på nätet — med hjälp av Wikipedia
Hur kan hembygdsgårdar och kulturföreningar sprida kunskap på Wikipedia?
Den här artikeln har jag först skrivit för Södermanlands Hembygsförbund och deras tidning, Dymlingen. Om ni själva är redaktörer för en liknande publikation eller medverka i en hembygdsförening och tycker att artikeln kan även vara av nyttja där får ni gärna återanvända och sprida texten.
Var hamnar du när du har glömt den där skådespelarens namn som var ju med i filmen som du nyss tittade på, när du letar efter information om när det var att Trettioåriga kriget tog slut eller när du vill snabbt få information om en viss kommun och hur många invånare den har? Många som använder sig vid dessa tillfällen av nätet och online-sökmotorer hamnar på en och samma sida: Wikipedia. För kulturarvsorganisationer blir det en allt viktigare kanal att nå ut med sina resurser och sin kunskap. Ett av många museer som jobbar med Wikipedia som förmedlingskanal är Sörmlands museum.
Fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap
Wikipedia är ett online-uppslagsverk som har till grundprincip att alla ska kunna redigera den. Missionen är att alla ska ha fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Encyklopedin grundades år 2001 i USA och medan den fanns till en början bara på engelska har den snabbt spridit sig till i hela världen och finns idag på 314 språk. Svenska Wikipedia skapades den 23 maj 2001 och 20 år senare visas de svenskspråkiga Wikipedia-artiklarna ungefär två miljarder gånger per år.
Men vem skriver, rättar och uppdaterar egentligen alla dessa artiklar? Det är en gemenskap av volontärer i hela världen som gemensamt bestämmer över reglerna som gäller för artiklarnas kvalité, vilka ämnen och personer som är relevanta i en encyklopedisk kontext och som skyddar artiklar mot till exempel vandalism. Varje sekund bearbetas Wikipedia 1,9 gånger och det finns ungefär 131 000 aktiva användare. Därav redigerar genomsnittligt ungefär 700 användare på svenskspråkiga Wikipedia.
Alla som har redan någon gång försökt att skriva en text tillsammans med en stor grupp av andra människor vet att det kan uppstå en hel del irritation vid sådana tillfällen. Därför finns det tydliga regler på Wikipedia vilka ämnen och personer som får en egen artikel, hur texterna ska skrivas (till exempel så neutralt som möjligt) och vilka och hur många källor som ska läggas till. Dessa regler förändras med tiden genom demokratiska beslut och diskussioner. Varje artikel har en egen diskussionssida där användarna kan lämna kommentarer eller diskuterar fakta, källor och formuleringar tills man har uppnått ett gemensamt beslut om hur ärendet i frågan ska diskuteras. Ett vanligt exempel är om en person ska verkligen ha en egen biografisk artikel på Wikipedia: Är hen verkligen relevant nog i en encyklopedisk kontext? Då är det bra att få in många olika perspektiv och synpunkter. Men om gemenskapen kommer överens att en artikel i sig är inte relevant nog, saknar externa källor eller inte uppnår Wikipedias kvalitetskrav, då kan artikeln antingen flaggas som bristfällig eller även tas bort.
Och det är såklart inte alltid att allt innehåll lever upp till dessa krav. Speciellt på de språkversioner som har färre aktiva användare kan språk- och faktafel eller diskriminering inom gemenskapen förekomma. Det är också därför att Wikipedia ibland inte rekommenderas som källa. Samtidigt är nog encyklopedier sällan en källa för sig, utan snarare en början på söket efter ett svar till en (forsknings)fråga.
Wikipedias relevans för kulturarvsinstitutioner
Men hur passar kulturarvsorganisationer som museer, hembygdsföreningar, arkiv och bibliotek in i den här bilden av en global online-gemenskap som jobbar på ett gemensamt, delvis ofullkomligt projekt utan slut, en världsomfattande samling av öppen kunskap?
Wikipedia är bland de 10 mest-besökta webbsidor i världen, med flera miljarder visningar per år.
I en värld som är baserad på kunskap har kulturarvsinstitutionerna ett ansvar att sprida sin kunskap öppet på nätet — där besökarna oftast befinner sig när de söker efter information.
I Sörmlands museums fall betyder det till exempel att informationen i Wikipedia-artikeln om Nyköpingshus eller Nyköpings gästabud kommer sannolikt att nå fler människor än innehållet på vår egen webbsida eller i en utställning. Det betyder kanske inte i alla fall att engagemanget med informationen är lika djupt. Men ändå måste vi ha ett intresse av att historien som vi bevarar i och förmedlar med hjälp av våra samlingar representeras korrekt och tillräckligt korrekt i populära och räckviddstarka kanaler.
Det är ändå inte bara räckvidden som gör arbetet med Wikipedia givande och berikande för kulturarvsinstitutioner. Framförallt kontakten och utbytet med volontärerna som har ett stort intresse av trovärdiga källor och kunskapsresurser kan lyftas i detta sammanhang. Att utveckla artiklar tillsammans med gemenskapen om ämnen som institutionerna själva har en stor kunskapsskatt ger nya perspektiv och säkerställa en faktakommunikation som är anpassad för målgruppen.
Med Tyra Kleen till Etaples
Hur ser det konkret ut att förbättra Wikipedia som kulturarvsorganisation? Ett exempel är Tyra Kleens artiklar på Wikipedia på olika språk. Tyra Kleen (1874–1951) var en svensk konstnär och författare som studerade under många år utomlands. Hennes verk utställdes både i Sverige och Europa samt USA. Idag bevaras hennes konst i många museisamlingar, bland annat på Sörmlands museum. Tyra Kleens artikel som finns på åtta olika språk har hittills aldrig haft en bild på en av hennes målningar. När Sörmlands museum i januari 2022 laddade upp en digitiserad version på Wikimedia Commons (mediedatabasen bakom Wikipedia) av målningen ”Etaples, Frankrike 1896” fick därför Tyra Kleens encyklopediska artikel för första gången en illustrering av hennes verk.
Dessutom jobbar vi med att lägga till källor och referenser till samlingar för att underlätta det för läsarna att granska innehållet och att ta sig vidare i deras forskning. Genom externa källor kan innehållet på Wikipedia förbättras och den källkritiska läsaren har möjligheten att kolla upp uppgifterna i artikeln.
Ett annat projekt där Sörmlands museum samarbetar med Biblioteksutveckling Sörmland är vårt arbete med en Wikimedian-in-Residence. Det är ett koncept där en erfaren wikimedian ingår i en organisation under en bestämd period, i detta fall under december 2021 till maj 2022. Wikimedian kallas de volontärer som bidrar med material till och skriver artiklar på till exempel Wikipedia. Sofie Jansson som är nu Sörmlands första Wikimedian-in-Residence har varit aktiv wikimedian under många år och har arrangerat skrivstugor, föreläsningar och läger. Hos oss kommer hon även genomföra utbildningsinsatser, stötta Wikipedia-ambassadörer och ge förslag på hur fria kunskapskällor kan fungera som en del i verksamheternas informationsinfrastruktur.
Framöver samordnar vi till exempel evenemang för nybörjare på Wikipedia och sprider gärna information om hur man kan ta de första stegen, till exempel i att rätta felaktig information i artiklar som är relaterade till hembygdsrörelsens arbete.
Hur kan ni ta de första stegen på Wikipedia som hembygdsförening?
Om ni själva är nyfikna hur ni kan jobba med Wikipedia som möjlighet att nå ut med er kunskap och samlingarna som ni bevarar med er förening, hur kan ni gå tillväga?
- Gör en omvärldsbevakning: Vilka ämnen är viktiga i er verksamhet och hur representeras dem på Wikipedia? Är det en typ av slöjd som finns välrepresenterad i era samlingar, har ni material om en lokal författare eller historiska foton från ert område? Och hur ser artiklarna på Wikipedia om dessa ämnen ut? Finns det gap i innehållet eller saknas det bilder? Kan ni bidra?
- Besök en wikifika eller en skrivstuga: Regelbundet samordnas träffar, både på plats eller på nätet, där Wikipedianer (alltså volontärerna som skriver och redigerar på Wikipedia) träffas. Tillsammans diskuterar man ämnen kring Wikipedia eller hjälper varandra med frågor om artiklar och redigering. Ibland finns det tematiska huvudteman där alla skriver på artiklar inom samma ämne.
- Kolla sidan på Wikipedia för nybörjare: Det finns en hel sida med information om hur man kan börja redigera Wikipedia. Där hittar man mycket stöd för hur det går att rätta information, lägga till källor eller bilder eller skriva helt egna artiklar.
- Låt volontärerna och kollegorna inspirera er! Kolla gärna hur andra kulturarvsinstitutioner jobbar med Wikipedia. En utgångspunkt kan projektsidorna vara som andra institutioner har (till exempel Nordiska museet eller Sätra Brunnsmuseet).
Den här texten publiceras under licensen CC BY 4.0 (och det betyder att alla hår tillstånd att dela och bearbeta den så länge man anger mitt namn som upphovsperson, anger en länk till licensen, och ange om texten har bearbetats).
